Anten-Mjörnkommittén
Samverkan för bättre vattenkvalité
Anten och Mjörn är två större sjöar som ligger i Alingsås och Lerums kommuner. Tillrinningen sker främst från Mellbyån och Säveån. Båda sjöarna har problem med övergödning. Anten-Mjörnkommittén är ett samarbetsorgan mellan kommunerna Alingsås, Lerum och Vårgårda, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göta älvs vattenvårdsförbund, Antens och Mjörns fiskevårdsområden, Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen och Alingsås sportfiskeförening. Syftet med kommitténs arbete är att minska närsaltbelastningen till sjöarna, men vi intresserar oss också för andra förhållanden som kan påverka vattenkvalitet och förutsättningar för flora och fauna i sjöarna. De arbetsmetoder som används är recipientkontroll, information, dialog, fördjupade utredningar, myndighetssamarbete och frivilligt arbete.
Historik
Arbetet med att försöka bromsa en ökande övergödning började för Anten i slutet av 1980-talet. Efter en sommar, 1984, med kraftig algblomning i sjön genomfördes en limnologisk undersökning 1985–87. Undersökningens slutsats var att sjön var farligt nära kollaps på grund av övergödning, framför allt för stor tillförsel av fosfor. Då sammankallade kommunfullmäktiges ordförande i Alingsås (sjön ligger helt inom Alingsås kommun) intressenterna runt sjön till rådslag. Beslutet blev att bilda en aktionskommitté – Antenkommittén, som 1988 startade ett åtgärdsinriktat arbete för att minska belastningen från enskilda avlopp, jordbruk och kommunala reningsverk.
År 1990 genomfördes en limnologisk utredning av sjön Mjörn. Denna visade på att även Mjörn belastades av för stor tillförsel av fosfor och kväve. Risk fanns att sjön var på väg att långsiktigt skadas. Med goda erfarenheter från arbetet med Anten kallade länsstyrelsen till ett samarbete kring Mjörn med de tre berörda kommunerna som självklara deltagare. Året var 1993 och Mjörnkommittén bildades.
De båda kommittéerna arbetade parallellt med samma frågor under en tid. Eftersom Anten utgör en del av Mjörns avrinningsområde och flera av kommittémedlemmarna fanns med i såväl Anten som Mjörnarbetet såg kommittéerna klara fördelar med en samordning. Därför beslöt kommittéerna att gå samman och bilda Anten-Mjörnkommittén 1998. Sedan dess har kommittén arbetat med problemen i båda sjöarna och under 2001 gjordes en omstrukturering med ett tydligare ansvar för ledningsgruppen.
Vad har gjorts
Sedan starten har en mängd insatser genomförts, såväl av undersökande, påverkande som mer operativ art. Kommittén har hela tiden haft mål för halter och/eller reduktion av närsalterna fosfor och kväve. Här följer en sammanställning som exemplifierar kommitténs verksamhet.
- Utökad recipientprovtagning
- Fördjupade limnologiska utredningar för sjöarna.
- Sammanställningar och simuleringar av analysvärden för bedömning av tillstånd och utveckling av Säveån och Mellbyåns vattenkvalitet.
- Beräkning av transporterade mängder närsalter.
- Inventeringar och förbättringar av enskilda avlopp såväl med hjälp av bidrag som genom myndighetskrav.
- Byte till fosforfria diskmedel i mjölkrum.
- Miljöinriktad rådgivning till jordbruket.
- Förbättrad fosforrening i Alingsås och Sollebrunns avloppsreningsverk. Åtgärder på ledningsnäten för att undvika bräddningar.
- Gemensamma och strängar krav på nya enskilda avlopp i de tre kommunerna.
- Överenskommelse med jordbruket om att undvika gödselspridning på tjälad mark.
- Anläggande av skyddszoner längs diken, bäckar och åar.
- Miljöhusesyn inom jordbruket.
- Informations- och diskussionsmöten.
- Regelbunden utgivning av nyhetsbrev till alla boende inom avrinningsområdets landsbygdsdel. Vid några tillfällen också till alla boende i avrinningsområdet.
Nyhetsbrev
En viktig del i kommitténs arbete är att genom information påverka bettenden som kan leda till mindre bealstning av näringsämnen till sjöarna och vattendragen. För att nå ut med information till boende inom området runt Anten, Mjörn och Säveån har kommittén gett ut ett Nyhetsbrev.
Nyhetsbreven har delats ut till ca 5000 hushåll i Alingsås, Lerum och Vårgårda sedan 1996. Vissa år har det kommit flera nummer och vid några tillfällen har utdelning skett till samtliga hushåll i de tre kommunerna. Innehållet har varierat, men tonvikten har hela tiden funnits i kommitténs arbete.
Mål för verksamheten
Anten-Mjörnkommittén har antagit mål för halten av fosfor och kväve i sjöarna Anten och Mjörn samt vattendragen Mellbyån och Säveån. Målen bygger på nationella och regionala miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”.
Mål till år 2010:
- Totalfosforhalten i Anten ska vara högst 17 µg/l.
- Totalfosforhalten i Mellbyån ska vara högst 80 µg/l (flödesvägt).
- Totalfosforhalten i Mjörn ska vara högst 10 µg/l.
- Totalfosforhalten i Säveån ska vara högst 30 µg/l (flödesvägt).
- Kvävehalten i Mellbyån, Anten, Säveån och Mjörn ska minska i takt med fosforhalterna.
Ekonomi
Anten-Mjörnkommittén har en liten budget för att täcka kostnader för vattenprovtagning och trycksaker (Nyhetsbrevet). Finansiering sker genom bidrag från medlemskommunerna och fiskevårdsområdesföreningarna. Övriga medlemmar medverkar i arbetet och står på så sätt för sina egna kostnader. Det är endast den politiska ledningsgruppen som får arvode för möten.
När större undersökningar av sjöarna ska göras (Limnologiska undersökningar har gjorts ungefär vart 10:e år i Anten och Mjörn) får kommittén begära extra bidrag från medlemmarna.
Lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning och utveckling
Alingsås kommun fick statligt bidrag för ett s.k. LIP-program 1998. I programmet ingick en kraftig satsning på åtgärder via Anten-Mjörnkommittén. Flertalet åtgärder bl.a avloppsbidragen berörde sjöarnas avrinningsområden i Alingsås, Lerum och Vårgårda. Under perioden 1999-2002 genomfördes en rad insatser bland de viktigaste kan nämnas:
- Bidrag lämnades till förbättringar av 173 enskilda avloppsanläggningar.
- 328 gödselvårdsanläggningar inven- terades med krav på förbättringar i 32 fall.
- Bidrag lämnades till att inrätta 25 hektar skyddszoner på åkermark längs åar, mindre vattendrag och i några fall utmed stränderna till Anten och Mjörn.
- En våtmark på 2,1 hektar anlades vid Mellbyåns utflöde till Anten.
- En ny djupkarta för Anten togs fram.
- En utredning om möjlighet för beredskapsplan för syrsättning av Anten gjordes.
- Sex fördjupade utredningar kring miljötillståndet inom avrinningsområdet genomfördes.
Totalt investerades 11.6 miljoner kronor i miljöförbättrande åtgärder varav 4.3 miljoner utgjorde statligt bidrag. Den tydligaste miljöeffekten var att utsläppen av fosfor minskade med mer än 1,2 ton/år och kvävet med ca 1 ton/år.
Det har blivit bättre
Har då alla dessa insatser gett något resultat? Eftersom halter och mängder av närsalter varierar starkt beroende på avrinningen, dvs. hur mycket det regnar är det svårt att se förändringar på kortare sikt. Under hela 90-talet såg utvecklingen bra ut med neråtgående kurvor för fosfor och kväve. De sista åren av förra seklet blev sedan väldigt nederbördsrika, med milda vintrar. Detta ledde till ökad avrinning och därmed också ökad fosforbelastning.
Men sett över en 10-15 års period kan vi ändå konstatera en positiv trend för framför allt fosforbelastningen. Således har den mängd fosfor som årligen transporteras till Mjörn minskat från ca 30 ton år 1990 till mindre än 20 ton år 2000. Under samma period har transporterad mängd fosfor via Säveån minskat från 24 ton/år till 11 ton per år. Enbart reningsverket i Alingsås har minskat sitt utsläpp med ca 3 ton/år.
En positiv trend finns också för flödesjusterade halter i Säveån och Mellbyån. När det gäller halterna i sjöarna är bilden inte lika klar. Här kan man konstatera att halterna i Anten varierar en del från år till år, men ingen tydlig positiv trend. Mjörn däremot tycks ha en svagt sjunkande trend för åtminstone fosfor.
Vi ligger nära målen för halterna i sjöarna. För Säveån ligger målet för fosfor inom räckhåll medan målet för Mellbyån överskrids med ca 10-15 %.
Vad händer i framtiden
För närvarande pågår ett arbete med att utvärdera hittills uppnådda resultat, som ett underlag för den fortsatta inriktningen av verksamheten. En av frågeställningarna är om kommittén ska fortsätta att fokusera på reduktion av närsalter, framför allt fosfor eller om inriktningen ska vidgas till att mer allmänt handla om vattenkvalitén i våra sjöar och åar? Det har också diskuterats att utvidga arbetet till att bli ett samverkansorgan för hela Säveån inom ramen för EU:s vattendirektiv. Frågan kommer att bli aktuell för ledningsgruppen under 2006 – 2007.
